Anna Rydén började sin karriär i den kommer-
siella bokhandeln med ett "uruselt handelsavtal".
En vän tyckte hon skulle utbilda sig till biblio-
tekarie och vid 40 år var Anna utexaminerad.
Då hade hon under en period samtidigt jobbat
som bibliotekarieassistent, tagit hand om två
barn och pluggat heltid.

– Det var inte så svårt faktiskt, jag var så
intresserad.

Som bibliotekarie får hon bättre lön och
jobbar med böcker utan att vara kommersiell.
Nu kan hon rekommendera det
som faktiskt är bra. Även om hon redan som
bokhandlare gjorde mycket reklam för det hon
själv tyckte om.

– Här hjälper man mycket mer, folk växer.
Bibliotek är en helt annan grej. Det är en del
för att göra samhället bättre. Det är det som är
så fint med bibliotek, och det vill man ju vara
med och skapa. Jag tycker nästan alla skulle bli
bibliotekarier, säger hon och ler.

‍

‍

Nu när hon snart ska gå i pension känner hon
att hon inte har lika mycket ork som tidigare.
Men hon gillar att jobba med yngre kollegor.
Fler och fler i Uppsala går samma väg som hon,
de utbildar sig och “timvikar” på biblioteket. De
lär känna personalen och får ofta jobb där.

I yrket som bibliotekarie får du göra mycket.
Du lär dig nya saker och växer som människa.
Du måste vara social och våga gå fram till
människor. Biblioteket har en viktig roll för
invandrare som försöker lära sig språket eller
förstå det svenska samhället. Du kan behöva
hjälpa till att fylla i ett andrahandskontrakt eller
förklara ord. Men att fylla i asylansökningar är
ett alldeles för stort ansvar, menar Anna. Däre-
mot är hon snabb på att hjälpa folk skriva ut.

– Man måste känna att man gör något för
samhället. Inte bara med böcker, filmer och
spel. Men också att man är en medborgare
som hjälper folk.

‍

‍

I möten med chefen diskuterar personalen vad
de vill utvecklas i och sen har chefen det i åtan-
ke när den personen får sina nästkommande
uppgifter.
Anna jobbar sedan tio år tillbaka som IT-hand-
ledare för äldre. På biblioteket är äldre den an-
dra prioriteringsgruppen förutom invandrare.
Anna känner mer och mer hur viktig tekniken
är för att förbättra äldres livssituation. Hon får
även göra katalogposterna för det Kungliga bib-
liotekets webbportal. Hon har lärt upp tre nya
personer som ska ta över när hon slutar.

– Det roligaste är att ge boktips eftersom jag
läser så mycket själv och tycker det är kul. En
utmaning är när folk frågar om fantasy. Jag kan
om annan litteratur, romaner, faktaböcker och
sånt, men inte fantasy. Då finns andra oftast
yngre kollegor som läser fantasy som kan
hjälpa till.

Förutom allt bra med biblioteket frågar jag om
hon hade ändrat något om hon fick bestämma.
Hon svarar att det behövs:
1. Mer personal. Fler möjligheter att göra mycket
mer. Till exempel fortsätta med saker som
ungdomsrummet eller den nya systudion (där
de har fyra symaskiner och tråd).

2. Längre öppettider. Med mer personal kan
biblioteket även ha öppet längre på vardagar
och helger.

3. Fler anställda med annan bakgrund än
svenska. Det drar folk och gör att fler känner
igen sig.

För en person som mig som inte läser så
mycket tycker hon att jag ska börja med något
spännande om någon i min ålder.
Donna Tartt - Steglitsan.
Tjock men bra. Utspelar sig i USA och handlar
om en pojke som blir vuxen. Han förlorar sin
mamma och är med om en massa grejer. En
spännande bok som passar en ung vuxen.

Anna läser inte själv deckare så för kvinnor i
hennes ålder rekommenderar hon:
Knausgård, Roy Jacobsen, Karin Smirnoff,
Lina Sandell och Selma Lagerlöf.

Och för män
Knausgård, eftersom det ju handlar om en
man.

Fakta om Anna: Två vuxna barn.
Tog masterexamen år 2003 då hon skrev om
ekonomiska skillnader mellan bibliotek i Uppsala.
Har jobbat i bokhandel i Göteborg, pluggat
till bibliotekarie och slutligen fått jobb på
Uppsala Stadsbibliotek.