Upplitt Magasins unga skribent Atoshi Chowdhury pratar med RFSL Uppsalas vice ordförande Sabrina Engqvist om RFSL:s arbete, planerna inför Pridefestivalen i Uppsala i höst och hur situationen för hbtqi+-röster ser ut i Sverige just nu.
Sabrina Engqvist vill se att skapa en trygg plats för hbtqi+ personer och skapa gemenskap. Framförallt vill hon se till att de som kommer till RFSL ((Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) Uppsala får den stöd de behöver. Utöver sin roll på RFSL, jobbar hon på biblioteket där hon får träffa många olika typer av människor och vägleda dem utefter deras behov.
Vad erbjuder ni från RFSL för att stärka hbtqi+-röster?
”En av grejerna vi gör är att se till att det finns en trygg plats för HBTQI+-personer att komma till. Att kunna bara vara. Vi har vår torsdagsfika till exempel där man kan träffa andra likasinnade queera personer och hitta en gemenskap.”
”Dessutom jobbar vi med queeras rättigheter överlag. Till exempel att främja HBTQI+-rörelsen och upplysa allmänheten genom att delta i olika evenemang som Kulturernas karneval.”
Vilken roll har du som vice-ordförande för RFSL Uppsala i att driva dess frågor?
”Som viceordförande hjälper jag till att leda våra ansvarsområden inom RFSL Uppsala. Jag ordnar dagordningar för våra kommande styrelsemöten och stöttar styrelsen och våra medlemmar i olika typer av frågor.”
Vad kommer att hända på Pridefestivalen i Uppsala i år?
”Nu har vi en Pridegrupp som brukar planera Pride. Hittills har vi planerat många konstriktade aktiviteter. Vi har också involverat många verksamheter i staden som ska göra lite olika aktiviteter. Jag är inte den som sköter det så jag har inte allt i huvudet just nu. Vi har ett separat team som arbetar med Uppsala Pride.”
Vem kommer att medverka i festivalen? Kommer någon utländsk gäst till festivalen i år?
”Just nu har vi inte så mycket satt i sten än. Vi hoppas på många dragshower till exempel eftersom vi har många dragartister. Och lokala författare.”
Vad vill ni uppnå genom Pridefestivalen?
”Just i år är temat tillgänglighet. Vi vill försöka göra Pride mer tillgänglig för bland annat rullstolsbundna och personer med NPF. Vi har till exempel en tyst avdelning på Pride i Pridehouse. Det är bland annat det som Pride-teamet jobbar med just nu.”
Vilka utmaningar finns det med att vara en hbtqi+-röst i Sverige i dag?
”Man möter väldigt mycket motstånd från olika parter, till exempel högerextrema rörelser. Det är en utmaning i sig att bara existera på flera sätt. Jag som själv är queer kan säga att det är en konstant utmaning att legitimera sin egen existens. Det är det vi försöker jobba emot. Att man inte ska behöva känna att man måste validera sin existens och bevisa vem man är. Att man ska kunna uttrycka sig på hur man vill och älska den man vill. Vi har upplevt en hårdare klimat kring HBTQI+-frågor jämfört med tidigare. Det ser man i resten av Europa också. Det går åt ett visst håll där det blir mycket svårare att leva som HBTQI+-person idag.”
Det finns studier som säger att unga killar börjar uttrycka sig mer homofobiskt, berättar Sabrina. ”Man vet inte exakt varför det blir så men vi upplever att det går mycket mer åt det hållet. Det vi vill göra är att visa unga att det inte är något dåligt att vara HBTQI+-person så att de känner sig säkra att kunna uttrycka sig själva och kunna bestämma själva hur de vill vara. Trygghet är en stor del av vårt arbete. Vi har två skolinformatörer nu som ska ut till skolorna och informera samt upplysa ungdomarna om vad HBTQI+ är och hur vi jobbar med det.”
Hur kan man definiera hbtqi+-litteratur?
HBTQI+-litteratur kan vara fiktiva berättelser som handlar om specifika HBTQI+ personer, biografier över kända HBTQI+-personer eller faktalitteratur som förklarar till exempel vad bisexualitet och homosexualitet är, vad det innebär att vara trans osv. Det är helt enkelt olika typer av litteratur som berör HBTQI+-personer, menar Sabrina.
”Jag, som även jobbar som biblioteksassistent, märker att det kommer fler böcker med HBTQI+-tema i olika former. Om det är tillräckligt vet jag inte men vi vill alltid att det kommer fler eftersom HBTQI+ representation i litteratur är väldigt viktig. Det gör att HBTQI+ personer kan känna sig sedda och inkluderade.”
Finns det några hot mot det fria ordet kopplade till HBTQI+-uttryck i Sverige idag?
”Det har alltid varit en kamp och en utmaning kring det fria ordet, särskilt inom HBTQI+-communitiyt. För det är ett community som har länge varit förtryckt och förföljd. På många sätt har det blivit bättre men på andra sätt kan det fortfarande vara en utmaning att uttrycka sig fritt kring HBTQI+.”
Hur ser situationen ut i andra länder jämfört med Sverige?
”Det finns länder i resten av världen där det i princip är olagligt att ens existera som en HBTQI+-person. Jämfört med det är situationen i Sverige mycket bättre såklart även om det finns utmaningar här. Jag som har kenyansk bakgrund kan säga att i Kenya är det är förbjudet att vara en HBTQI+ person och man kan få upp till 14 års fängelse för det. Det är ganska hemskt. Man ska bara kunna existera. Vi är inte farliga för någon utan vi vill bara kunna leva och existera. Det är det Pride till stor del handlar om: att vi finns, vi existerar, vi älskar, vi bara är. Vi firar det.
Unga skribenten Atoshi Chowdhury studerar Apotekar-programmet på Uppsala universitet.
