Tidskriftens historia är mindre än 400 år gammal.
Den tyske teologen och poeten Johann Rist gav
ut den första tidskriften år 1663. Tidskriften het-
te Erbauliche Monaths-Unterredungen, vilket direkt
översatt till svenska läses ungefär som “Uppbyggan-
de månadsdiskussioner”. Samtidigt hämtade andra
länder i Europa, till exempel Frankrike,
Storbritannien och Nederländerna inspi-
ration från Tyskland och startade egna
tidskrifter.

2000-talet vittnar om nedläggningar
av tidskrifter i olika länder, mer speci-
fikt de litterära tidskrifterna. Sverige är
inget undantag från denna trend. Men
varför? Vad är då orsaken? Är det brist på finansiering
eller något annat? Sådana frågor behöver diskute-
ras både i den akademiska världen och på relevant
politisk nivå.

I takt med den snabba utvecklingen av Artificiell
Intelligens (AI) har ett annat perspektiv tagit plats. Är
AI ett hot, en möjlighet eller bådadera? Eftersom AI
har kommit att bli allt vanligare inom visuellt skapan-
de och textproduktion återkommer frågeställningen
med tilltagande intensitet

.Låt oss berätta en historia från Eduardo Galeano om
Albert Einstein i boken Children of the Days: A Calen-
dar of Human History.

Håll ett öga på den här killen. Albert Einstein
dog idag, 18 april. År 1955. I nästan 22 år av
lyssnadeFBI hans telefon, läste hans brev och rotade i hans
papperskorg.

Teknologin finns tillför dess behov.
Men hur mårmänniskan när tekniken
eller maskinen tar över dess plats?

...det stod också att han hade uppfunnit
en dödsstråle och enrobot som kunde läsa
tankar.

.... inte ens döden kunde rädda honom.
Spioneringen påden döde Einstein fortsatte.
Inte av FBI, utan hanskollegor, forskarna som
dissekerade hans hjärna i fyrahundratjugo
sektioner, försökte analysera dem och
förklara hans geni. Ingen av dem hittade något.
Einstein hade redan varnat, ”Jag har ingen speciell
talang. Jag är bara en väldigt nyfiken person.”

Så var Einstein på sin tid. Är vi på 2000-talet be-
friade från liknande öden som Einstein mötte under
1900-talet?

Vetenskap och teknologi är ofta i frontlinjen
vid behov av samhällsutveckling och livskvalitet.
Teknologin finns till för dess behov. Men hur mår
människan när tekniken eller maskinen tar över dess
plats? Kommer roboten styra oss? Vill vi eftersträva
ett mänskligt samhälle eller ett artificiellt samhälle?
Tiden är mogen för att lyfta diskussionen. Jag vill
påminna er om att vi inte måste döda vårt sinne och
vår nyfikenhet; vi måste inte förkasta våra känslor,
berättelser och fantasier. Därför talar vi, läser, berät-
tar och skriver. I den andan fortsätter vi arbetet med
Upplitt Magasin.
‍
Uppsalaförfattaren Katarina Kieri får Elsiepriset
2023. Vi gratulerar henne. I detta andra nummer lig-
ger betoningen på Stig Dagermans 100-årsjubileum
och Elsieprisets vinnare Katarina Kieri. I numret får
vi även ta del av Moder av Bengal Sheikh Fazilatun
Nesa Mujib, såväl som texter rörande Uppsala Pride
med mera.

‍
Bland sidorna huserar lokala röster från Uppland
men även röster från andra delar av världen.

‍
Jag avslutar här, och tar vid under hösten 2023 när
nästa nummer kommer ut. Välkommen att skicka
frågor, synpunkter, idéer och eventuella texter under
tiden.

‍