FULLSATT. Oavsett var och när var det alltid fullsatt när Elsie Johansson kom som gästande författare. Nu fattas hon oss, men hennes röst finns kvar i hennes böcker.

Det är så uppenbart att Elsies röst behövdes. Det fanns ett sug efter hennes berättelser och hennes mod. Inte så att hon var den första kvinnliga arbetarförfattare som satte ord på kvinnors drömmar, umbäranden och sexualitet, men hon gjorde det här i Uppland. I nutid. Hon fanns mitt bland oss och kunde ge svar på tal, när vi hade frågor eller invändningar.

Det var hennes mod: att inte banga för någonting, att inte ge sig för snörp och snipighet, utan stå rak och öppen. Det låter som förskräckliga klyschor, men det var faktiskt sådan hon var såväl i tal som skrift. Det är oklart om det flaggades annat än röda flaggor i Vendel i Norduppland 1 maj 1931, när Elsie Gunborg Johansson föddes. När hon dog 15 februari i år fanns det i alla fall all anledning att hala svenska flaggan på halvstång. Och så gjordes nog inte bara i Vendel.

‍

‍

48 år var Elsie Johansson när hon debuterade med diktsamlingen ”Brorsan hade en vevgrammofon”, 1979. Jag tyckte då, och har aldrig ändrat mig, att hon lyckades hålla sitt litterära språk kongenialt med ämnet. Det gäller oavsett om hon skrev poesi eller prosa, för barn eller vuxna.

Omstridd eller, om man så vill, extra aktuell blev hon med serien om Nancy och senare böcker om den mogna kvinnan, där kåthet och längtan skildrades öppet, för att inte säga naket. Skriva så är en sak, samtala en annan. Men Elsie Johansson mötte sin publik vid författaraftnar och andra träffar på ett sätt, som gjorde det tydligt hur djupt förankrat det hon skrev var inom henne. Statarlivet, relationer, sexualiteten. Allt vidöppet.

Hon bjöd oss ett rikt dukat bord. Ingen tvingade oss att äta alla rätter. Men vid det bordet, ser jag inom mig, sitter bland annat Moa Martinson och Gerda Antti och låter sig väl smaka. Och eftersmaken, kamrater, eftersmaken ska vi ta vara på. I den blir vi alla medberättare.

Så hur är just din eftersmak av Elsie Johanssons författarskap? Värt att begrunda!