JONAS Ellerström är en mångsysslare. Poet, översättare och förläggare är bara några få ord som beskriver honom, så jag ber honom själv definiera sin sysselsättning.  ‘Kulturarbetare’ – en kombination av arbete inom konst, litteratur och musik, är ordet som till slut fastställs. Men hur tog sig kulturarbetaren Jonas från att skriva inslag i studenttidningen Lundagård till att sitta på stol nummer 3 i samfundet De Nio? Här är stegen som ledde till Ellerströms framgång.

Ursprungligen från Svalöv på Skånska landsbygden flyttade Jonas till Lund 1978 för att börja studera – trodde han iallafall. Ganska snart inpå sina Lundaår insåg Jonas att det roliga med studentlivet inte låg i själva studierna, utan vid sidan av. 

– Plugget var inget för mig, och jag var inget för plugget. Jag var inte rätt person för det som är akademisk litteraturvetenskap, berättar Jonas.

Vi pratar nödvändigtvis inte om Lunds hektiska festliv, utan snarare om Lundagård: Sveriges äldsta studenttidning. Från och med 1982 blev Jonas aktiv i Lundagård och började spendera studietimmarna på att skriva artiklar och recensioner. Han berättar att det egentligen var här han lärde sig att skriva.

Jonas förstod tidigt att han ville hålla på med litteratur på något sätt – men visste inte riktigt hur. Med smak för Lundagård gick tankarna åt redigering, formgivning, produktion, och Jonas var sugen på att skapa. Punken, musiken och kulturen, har alltid varit en stor inspirationskälla för Jonas och han bestämde sig därmed för att ge ut en tidskrift om det. I äkta punk-anda: fråga inte om lov, be inte om bidrag, utan gör det själv – så förklarar Jonas hur han drog igång projektet utan någon egentlig plan om hur det skulle gå eller vart det skulle ta vägen. 

Tyvärr pyser luften ur punken i Skåne runt 1982, men med kulan i rullning grundades våren 1983 Ellerströms förlag med en ny plan om att skapa en tidskrift om litteratur.

 – Jag hade tur. Lund är en bra stad där man kan träffa rätt personer.

Jonas förklarar hur han med hjälp från studiekamrater lyckades samla ihop texter och knäppa några bilder med en lånad kamera, och så, vips, var första upplagan av tidskriften Transit ute. För en summa på 40 kr var man prenumerant på fyra år, för det var så Jonas hade läst att andra tidskrifter gjorde. Snart hade Jonas över 100 prenumeranter på sitt nyfunna alster och återger humoristiskt hur han allvarligt inte kunde inse vad han hade gett sig in på. Nu var han ju förbunden till att sätta ihop ett andra nummer! Detta blev en stark drivkraft för Jonas och under åtta års tid därefter drev han förlaget på egen hand. Transit höll igång till 1987, men därefter blev böcker mer aktuellt för Ellerströms. Vid denna tidpunkt publicerade Jonas helt enkelt vad han själv fann intressant!

 – Det var inte tänkt att bli något yrke, säger han. Alla pengar som gick in till förlaget gick till att ge ut nya böcker.

På sidan av förlagsverksamheten frilansade Jonas från 1990 för Helsingborgs Dagblads kulturredaktion, där han publicerade inslag om litteratur, framförallt konst, men också om musik. Under sina 15 år där lärde sig Jonas hur man bedömer en bok eller utställning, och att hitta en balans mellan information, analys och värdering i sitt skrivande. Detta var en nyckeltid för att sedan kunna börja skriva skönlitterärt, förklarar Jonas. Vid mitten av 90-talet försattes Ellerströms förlag med så mycket jobb att Jonas anställde fem personer, och vid 2007 köpte förlaget upp det konkursfärdiga Lyrikvännen; en tidskrift med runt 800 prenumeranter. Detta var en stor möjlighet att nå ut till fler och ett huvudsyfte framåt för Ellerströms och Lyrikvännen blev att introducera mängder av utländsk litteratur och poesi från författare i olika åldrar, utan att bedöma efter särskilda kvaliteter eller kriterier. Det viktigaste var att främja olika kulturområden och vettiga röster som tidigare inte hörts inom Sveriges gränser.

“Det var inte tänkt att bli något yrke. Alla pengar som gick in till förlaget gick till att skriva nya böcker”.

Idag är Jonas en mycket erfaren översättare och jag frågar hur hans översättningsprocess ser ut med ett diktverk. Han förklarar att det inte bara handlar om att förstå texten, utan att förstå varför den ser ut som den gör. Det är väsentligt att vara trogen till originalet, men det ska inte vara mekaniskt och bygga på lexikon. När han har förstått texten och formens samspel så försöker han skriva den, fast på ett annat språk helt enkelt. Mycket försvinner i översättning påpekar Jonas men han försöker översätta så att det går att vrida och vända på dikterna på flera olika sätt. Han berättar att en bra dikt inte ska vara självförklarande, utan det ska finnas utrymme för att individuellt tolka dikten beroende på när och hur man läser den.

Egentligen har Ellerströms alltid varit tänkt som ett poesiförlag, för det var det Jonas främst ville göra. Objektivt är Ellerströms ett unikt svenskt förlag för mängden poesi som de har publicerat. Idag har de publicerat över 1000 verk och utger cirka 30 titlar årligen. 

Sedan januari 2023 har Marie Pettersson officiellt tagit över förlaget och idag sitter Jonas som rådgivare. Numera driver Jonas ett eget, mindre förlag kallat Ellerströms text & musik där han ger ut sina egna titlar, men även musik. Något som han menar ändå är drömmen.

 –  Jag har gått cirkeln runt, säger han och skrattar gott.

Jag frågar efter tips om vad man ska tänka på när man vill starta ett förlag men Jonas har inga konkreta tips att ge.

– Det är inte svårt att ge ut böcker. Det är svårt att sälja och sprida dem.

Han föreslår att hitta en egen nisch och att följa med i digitaliseringens svängar, men påminner den nyfikne om att det fortfarande finns många som vill ha den fysiskt tryckta upplagan.

Jag frågar när det blir att han skriver själv, och han svarar:

– Antingen tidigt på morgonen eller ännu tidigare på morgonen, det vill säga på natten.

Natten och drömmarna är ett återkommande tema inom Jonas poesi då många idéer och motiv föds just i drömvärlden, eller de halvvakna tillstånden. Han förklarar hur han bemöter tankar och idéer från tidigare liv och att poesin blir som ett utlopp för att lära känna sig själv. I stunden av skrivandet för pennan ett samtal med honom själv, men i ryggmärgen sitter alltid en medvetenhet om att dikten kommer att lämnas öppen för tolkning – i och med publicering. Jonas poängterar hur han med det i åtanke särskiljer på det personliga och det privata. Det privata är ointressant för läsaren, men det personliga kan på samma sätt som det angår Jonas liv beröra någon annans. 

Återigen, en välskriven dikt tillåter läsaren att tolka texten på eget sätt efter egna erfarenheter, säger Jonas.

– Det måste finnas någonting i dikten som är gåtfullt för mig också. Och som kan vara produktivt för en läsare. Det är ju ingen handbok, tillägger han.

Vad är Jonas Ellerströms roll i samfundet De Nio?

Sedan 2017 sitter Jonas som ledamot på stol nummer 3 i den litterära akademin De Nio – en av Sveriges mest prestigefyllda litterära institutioner. Att bli erbjuden en plats bland De Nio är bland de största en svensk författare kan bli erbjuden och utgör ett tydligt bevis för Jonas bedrifter och bidrag till den svenska litteraturen. Platsen behåller han på livstid.

– Jag var helt ställd när jag kom med där, påpekar Jonas.

De Nio är ett samfund grundat 1913 efter Uppsalabon och författaren Lotten von Kræmers testamente, vars verksamhet går ut på att dela ut priser till framstående svenskskrivande författare i syfte att främja litteraturen. I denna roll är det essentiellt att samtliga medlemmar håller sig ständigt uppdaterade om den svenska litteraturen, och tillsammans med övriga 8 medlemmar bestämmer Jonas vilka författare som ska tilldelas priserna. Några av priserna är julprisen, á 50 000 kr, och det stora priset á 400 000 kr. Vidare ansvarar Jonas för att anordna paneldiskussioner med inbjudna författare och litteraturvetare. Samfundet släpper årligen en litterär kalender – en originalantologi som rymmer allt från essäer och lyrik till prosa.

Hur ser framtiden ut för Jonas Ellerström?

– Det finns fyra, fem böcker som jag vill skriva. Sen finns det ungefär tusentals böcker som jag vill översätta och ge ut, säger han muntert.

Med det nya förlaget Ellerströms text & musik planerar Jonas att fullfölja en häftesserie ägnat fantastisk litteratur vilket bland annat inkluderar dadaism, surrealism och drömskildringar. Den släpps i fyra nummer årligen och ska totalt bli 49 nummer.

– Det är tolv år som jag vet vad jag ska göra, skrattar han.

Avslutningsvis berättar Jonas om hur viktigt det är att vi använder vårt språk för att delge erfarenheter och tankar. Ju tydligare vi gör världen för oss själva och andra, desto mer toleranta blir vi. 

– Jag tror att god litteratur skapar den här förståelsen. Vidsyn är ett väldigt bra svenskt ord. Jag skulle gärna vilja att det jag håller på med gör mig själv och andra mer vidsynta. 

Från punkens gör-det-själv-anda till stol nummer 3 i De Nio – Jonas Ellerströms livsverk visar hur litteraturen kan vara både personlig och allmängiltig, både självrannsakande och samhällsbyggande. I en tid som ofta belönar det snabba och högljudda påminner han oss om något mer varaktigt: att berättelser och poesi fortfarande kan vidga våra vyer, skapa eftertanke – och föra oss närmare varandra.

‍

Jonas Ellerström är poet, essäist, översättare – och en av Sveriges mest ihärdiga kulturarbetare. Som grundare av Ellerströms förlag har han i över 40 år gett röst åt poeter och författare från hela världen. 

‍

Aron Berglund är översättare samt en del av redaktionen för Upplitt magasin. Han studerar engelsk litteratur vid Lunds universitet. 

‍