Foto:
DRAMATIK

Lalon Fakir: En monolog

Lalon Fakir: En monolog

Anisur Rahman, Översättning: Erik Spelmans och Anisur Rahman

Lalon Shahs födelsedatum är inte helt
klarlagt, men indikationer finns på att han
föddes 1774 och dog 1890. Lalon anses
av många vara en förgrundsfigur inom
baul-asketismen utöver att vara både kom-
positör och baul musiker. Lalon är en viktig
sekulär figur inom Bengalisk litteratur och
lyrik, däribland en inspirationskälla för no-
belpristagaren Rabindranath Tagore såväl
som välrenommerade författare såsom
Allen Ginsberg och Kazi Nazrul Islam. Exakt
vetskap om var Lalon växte upp finns inte
att tillgå men troligtvis föddes han i en by i
Bangladesh, beläget på den dåvarande In-
diska subkontinenten under brittiskt styre.
Lalon föddes som hindu. Hans privatliv är
på många sätt dolt i tidens hölje, sannolikt
gifte han sig i ung ålder.


I tidig ålder, på en pilgrimsresa, drabbad-
es Lalon av en virussjukdom som nästan
kostade honom livet. Han lämnades åt sitt
öde av de andra i sällskapet och räddades
av en muslimsk fakir som såg till att han
fick livet åter, Siraj Sain. När Lalon åter-
vände förvisades han av sin fru och när-
stående eftersom han fått husrum och hjälp
av muslimer. Besviken och förkrossad
återvände Lalon till Siraj Sain för att hänge
sig åt Baul-doktrinen och den asketiska
livsstilen. Efter att Siraj Sain avlidit eta-
blerade Lalon ett Akdha monasteri i byn
Chheuria, beläget vid Kaligangas flodbank.
Där spenderade han resten av sina dagar i
återhållsamhet och författade musik.
Det huvudsakliga temat i Lalons sånger
är idén om att kroppen är sätet för all
sanning. Det huvudsakliga målet med den
baul-asketiska utövningen är att finna
och uppgå i det formlösa och inneboende
högsta väsendet, vilket enbart kan uppnås

genom gudomlig kärlek, hängivenhet och
meditation. I Lalons sånger finns spår av
hinduiska och buddhistiska påbud, såsom
Vaishvava Sahajiya doktrinen och sufism-
en. Sångerna föreställde sig ett samhälle
fritt från diskriminering till följd av religion,
etnicitet och kast.


Originaltexten på bengali från bengali-sve-
nske poeten Anisur Rahman handlar
om Lalons liv, upplevelser och de sekulära
samt religiösa insikter han når fram till
under sin resas gång. Lalon var en passio-
nerad motståndare till kastsystemet och
olika former av hierarkier i samhället. Varje
år kring mars-april, vid jubiléet av Lalons
död, samlas hans lärjungar och följare och
visar respekt gentemot den avlidne gurun
genom underhållning och sång i tre dagar.
Den livslånga historien som skildras på
ett relativt lågt antal sidor ger insyn dels
i Lalons bild av det hierarkiska samhälle
han verkade i såväl som en utveckling av
samma bild, mitt framför läsarens ögon
och lyssnarens öron. Lalon verkade för
ett tolerant samhälle, där människor kan
leva tillsammans i enighet, förenade i det
allmänmänskliga. Hans tankar, ord och
sånger är lika relevanta idag som de var
då. Tolkningen på svenska har samman-
ställts av mig och Anisur Rahman.

- Erik Spelmans

SIDA 9
Jag är Lalon.
Var ska jag gå?
Vartifrån kom jag?
Vad är min nationalitet?
Vilken är min religion?
Vad är mina grannars nationalitet?
Vad är deras religion?
Vem är min släkting?
Vem är inte min släkting?
Jag har inte tänkt på detta.
Jag ser män och kvinnor som jämlikar.


Jag förlorade min pappa som barn.
Jag hade bara min mamma som familj.
Sedan träffade jag min fru.
Bara min mamma och min fru är familj nu.
Mina släktingar är inte snälla mot oss.
Jag tyckte inte om detta.
Vi lämnade vår by.


SIDA 10

Vi flyttade till byn Dashpara.


Folk i Dashpara är som mina släktingar.


De är mina grannar.
Jag tycker om sång.
Jag tycker om musik.
Jag tycker om den religiösa gemenskapen,
Men den enligt mig själv.


Jag kunde inte gå till skolan.
Min pappa var borta.
Vi hade inte heller pengar.
Jag fick ingen chans till en utbildning.

Jag är ensam i den här världen.
Jag har min mamma och min fru.
Jag har ingen förutom de.
Dem har ingen förutom mig.


Om jag hade en häst.
Skulle jag kunna rida på den och se alla
världens byar.


Oj!
Vad tänker jag?
Var var jag?
Vart kom jag ifrån?
Hur kom jag hit?

SIDA 11
(En sång)
Ha koll på din egen värld
Du kan då enkelt se
Var finns baulguruns egna filosofi?

Vad definierar vi som en pilgrimsfärd?
Vart ligger marknaden, var är gränden
När de tappar blommorna
Äter biet honungen därifrån

Vems mål är perfekt kunskap,
Vems mål är perfekt kunskap
Det är en grund för anhängare
dess träd är underbart
Det får en människa att tappa fattningen
Vid blotta åsynen.
En uttorkad flod kan vara lycklig
likt en flödande sjö
Man simmar bit för bit, långsamt
Lalon pratar om stora dåd
Var finns källan till dessa dåd


SIDA 12
Ledaren i byn, folket i samhället, brahminerna, alla kastade ut mig härifrån.
Jag är samma Lalon i samma by, jag är son
till samma mor.
Jag har samma fru.
I min egna by
I mitt eget hus
I mitt egna område
Jag fick ingenstans att bo.
Samhället och brahminerna kastade ut mig
Vad var mitt fel?
Nu sitter Lalon på ena sidan av vägen och
vilar.


En sång.
Vem kan veta i förväg vad som ska hända
Med min kärlek till de vackert vita
Kommer mitt anseende att gå förlorat.
Jag var familjens statuspojke
Kärleken föll som en snara runt min hals
Omöjlig att lösgöra
Vem förstår ens när jag berättar.
SIDA 13
Det som hände, det hände mig
Nu vill jag gärna ha välsignelse
Jag följde det jag ville ha
Men mitt anseende är borta i den här världen säger Lalon.
Tillsammans med mina klasskamrater gick
jag på pilgrimens Ganga-snan.
Mamma ville följa med på Ganga-snan
Min fru ville också gå.
Så glada var de.
Jag var också glad.
Men byns ledare och prästen lät de inte
följa med.
Jag ville inte gå utan dem.
Pilgrimsresan hade problem med att låta
kvinnorna följa med
Lalon ska inte gå på den typen av pilgrimsresa.
Jag bestämde att jag inte skulle åka.
Alla var ledsna.
Jag var ledsen.
Mamma var ledsen.
Min fru var ledsen.
De andra baularna var ledsna.
Pilgrimarna likaså.


SIDA 14
Slutligen sade mamma till mig, Lalon du får
åka.
Min fru sade, du får gärna gå
Mina kamrater insisterade på att jag skulle
följa med dem.
Därefter bestämde jag mig
Jag ska ta med en minnessak till mamma
på vägen hem
Jag ska ta med ett smycke till min fru.
Nåväl, jag bar mig av på pilgrimsresa
Jag fick vattkoppor.
Jag var förvisad utan hänsyn.
Var jag död i deras ögon,
De lämnade mig
Och återvände hem

Utan mig
Jag flöt på vatten och levde fortfarande.
En muslimsk mor lyckades se mig.
Hon räddade mig från vattnet.
Jag mindes ingenting.
Jag fick livet åter.
Jag blev kriminell!
Jag blev kastlös.
Jag var en levande människa
De lämnade mig till döden.
De gjorde min fru till änka i 12 dagar.


SIDA 15
De väntade inte 12 år.
De räknades inte som kriminella!
Jag blev kriminell!


Är jag kriminell eftersom jag fick mat i ett
muslimskt hem?
När vi producerar ris i jorden
Är det muslimskt eller hinduiskt?
När vi lagar mat i våra grytor
Är det olika eldar?
Är det olika grytor?
Är det en hinduisk gryta?
Är det en muslimsk gryta?


Om den muslimska familjen inte hämtat
mig
Hade jag kunnat bli mat åt fiskarna.
Eller insekterna.
Lalon hade kunnat hamna i fiskmagar.
De fiskarna kunde ha hamnat i en hindus
mage.


De fiskarna som kunde ha ätit Lalon
Hur skulle hinduerna och muslimerna
Kunna skilja dem åt?

Då är man upptagen med tanken om religiös identitet.
(En sång från Lalon)
SIDA 16
Vi utbrast, kaster förlorades, kaster förlorades.
Vad var det som hände.


Är någon redo att välkomna sanningen?
Vem har aldrig fel.
När du kom, vilken kast tillhörde du
Efteråt, vilken kast accepterade du.
Vilken kast kommer du tillhöra när du är
borta.
Tänk efter och yttra den sanningen.


Brahmin Chandal, lädergravörer och skoputsare
Alla använder samma vatten för att rena
sig
När du ser det, tappar du aptiten.
De kommer inte att skona någon
Nån som åt hos en prostituerad i hemlighet
Hur skadar det religionen
Lalon säger – vad betyder kaster?
Det här misstaget försvann inte.
Lalon sitter vid ett mangoträd i skogen, han
har vaknat från en djup sömn.
Solen kommer österifrån. Lalon sjunger.
• - -
En okänd fågel i buren.
Hur tar den sig in och ut därifrån.


SIDA 17
Om jag kunde veta
Skulle jag kunna fästa en boja

Åtta rum, nio dörrar
Mellan spinnmaskinen
Och huvudsalen
Där finns speglar

De för med sig otur
Driver fåglarna till vanvett
Min fågel har sönder buren
Vilken är kraften han flyr

Min scen står bredvid buren
Din bur är gjord av bräckligt material
– En dag kommer buren att falla
Faqir Lalon gråter när han säger det

Det här mangoträdet.
Den här skogen.
Fåglarna i skogen.
De är fria rentav.
Har de någon kast?
Den här himlen.
Den här solen tar bort mörker och droppar
av ljus.


SIDA 18
Finns det någon skillnad mellan hinduer
och muslimer?
En fågelunge föddes som fågel
Dör som en fågel,
Alla djur i världen går samma öde till mötes
De är samma när de föds
Som när de dör.


Människor föds som människor;
Efteråt blir de hinduer, muslimer, buddhister och kristna.
Hur många kaster finns det inte!


Så många skillnader oss emellan
Adliga och kastlösa
En oändlig kaststatus
Komplexa svårigheter
Finns det något annat sinne som människans
Inom världens gränser?


Människan känner inte sig själv
Den här människans liv kommer att åter-
upprepas;
I den här världen?
De är kasternas stolthet
(En sång från Lalon)


SIDA 19
Den stora läraren skapade eviga skönheter
Jag lärde mig att inget triumferar människans existens.
Gudar och gudinnor ber
Att få födas som människor.
Lyssna till dina sinnen.

Jag vet inte om det var tur
Vi har fått människans liv.
Låt oss leda båten till stranden
Låt oss sjunka sakta ned mot djupet …..

Den här människan ska söka det goda
På så sätt skapade gud bilden av människan
– Om vi förlorar denna gång finner vi inte
vägen ut
Säger den hängivne Lalon hjälplöst.
Lalon ska träffa Siraj Sain. Han blir Siraj
Sains lärjunge.


SIDA 20
Byns ledare, mina släktingar.
Tror de alla att äta hos muslimer var mitt
fel, mitt brott?
Är de större än skaparen själv?
Är det inte en synd i deras ögon, att betrakta en levande människa som död?
Är det en synd att vara en levande människa?
De tänker så.
Den typen är de.
Den här världen!
Den här skripten.
Den här traditionen.
Vad kommer att hända med den här religionen?
Lalon är inte med i den här världen.
Lalon är inte med i den här religionen.
Lalon är inte med i den här nationaliteten.
Lalon är inte med i den här traditionen.
Lalon är inte med i det här samhället.
Lalon är inte med i den här formaliteten.
(En sång från Lalon)
Människors teorier är sanning till graden
av synd
Accepterar han någon annan teori?

Högar av jord, bilder av trä
Okända framtida gudar och gudinnor
Glöm inte han och alla dess former
Som dedikerats människan medvetet


SIDA 21

Girigheten och uttryckets kvickhet
Komplexiteten i ord
Han ska inte ledas på villovägar
Den som vet sanningen i människan

Människor som är ytliga
De kan bli vilseledda
Lalon är tillräckligt klok
Han är aldrig fast på en plats.
Min fru ville gärna följa mig på vägen.
Hon kunde inte.
Vem är jag med?
Var går jag?
Mina nära och kära är inte med mig längre.
Mitt hem är inte mitt eget längre.
Vägen är Lalons adress.
Lalon är på väg;
Lalon färdas;
Men hur kan Lalon känna sig som Lalon?
Lalon är utslängd från samhället.
Lalon är utslängd från världen.


SIDA 22
Var kan Lalon få svar på frågor?
I den här världen?
Var kan Lalon få svar på frågor om livet?

Vem kan hjälpa Lalon att känna sig som
Lalon?
(En sång från Lalon)
Om man dedikerar sig till människan, blir
man en gyllene sådan
Utan människan förlorar man rötterna.

Den här människan är kopplad till en annan människa
Som trädet och löven som faller därifrån.
Klipp ditt hår medvetet
Tappa inte bort dig själv på vägen.

På två lotusgrenar
Gyllene människor
Om skaparen har ett gott öga till dig
Kommer du att veta det
Utan den här människan, mitt sinne
Kommer du falla in i tomheten
Lalon säger – om du respekterar en människa
Kommer du att finna denne.


SIDA 23
Lalon är på väg. Han går med ett enkelsträngat musikinstrument kring axeln och
en väska. Han fortsätter att gå.
Mäster Siraj Sain;
Öppnade Lalons öga till det inre;
Mästaren Sainji ledde Lalon till sin egen
källa
Han visade vägen åt den vilsne Lalon
Han gav information om hem till den hemlöse Lalon


En förälskad människa lever i varje människa
Man kan nå källan av den förälskade
människan genom självbejakande
Den här människan är mycket okänd, en
okänd människa, en okänd fågel


(En sång från Lalon)

Nyckeln till mitt hem finns i andras händer
Hur kan jag öppna dörren och se skatterna.

I mitt egna hem är guld lastat
Andra gör växlingen
Jag är blind sedan födseln
Jag kan inte se.

Om portvaktaren tillåter
Öppnar hon dörren
Varifrån känner jag igen henne


SIDA 24
Jag har gått på villovägar.

Det finns en synd i den här mannen
Den heter människans skatt
Lalon säger – efter att ha fått denna
Kunde jag känna.

Den här byn
Det här samhället
Folk i den här byn
Folk i det här samhället
Känner inte till sina egna kroppar.
De tar inte hand om sina egna synder.
Har du koll på en förälskad människa?
Du är i konstant obalans,
Vilka är Hinduer?
Vilka är Muslimer?
Vilka är religiösa?
De är låsta i sin tro.
Döva och stumma–
De har ingen vetskap om sina egna synder
De vill döma världen utan vetskap om sina
egna synder.


SIDA 25
Vilka är svarta?
Vilka är vita?
Vilka är rika?
Vilka är fattiga?
Vem är Dash?
Vem är Ram?
Vem är Rahim?
Vem är Krishna?
Vem är Kalim?
Vem är Salim?
Vad betyder det för en människa?
Blodet från oss alla är i samma röda färg.
Smärtan från hunger är för oss alla likadan.
Himlen är blå för oss alla.
Molnen i himlen är svarta för oss alla.
När vi äter ‘sweetmeat’ smakar vi sötman.
Om vi uttalar ‘sweetmeat’ smakar vi inte
sötman.
Sannerligen, för oss själva
Hittar vi i våra egna sinnen och i vår egna
kropp
Det som finns i världen.
När vi inte har koll på våra egna intressen,
Har vi inte en bild av vår egen kompetens.


SIDA 26
Vi söker efter vad som händer i världen
Vi letar efter vetskap i världen
Vem vill ha koll på Lahore och Delhi;
Nyheter från Dhaka och Delhi?
Mäster Siraj Sain visade mig en väg.
Mäster Siraj Sain blev min vägledare.
(En sång om Siraj Sain)
Vem är att lita på i världen bland människomästare
Han kan nå all framgång i tillbedjandet.
I ån, träsket eller kanalen
På alla ytor flödar samma vatten
Ensam är min mästare
Alla har boende
Han möter människor i metamorfos
Vem skiner upp från en formlös existens.
Som får form i det egna uttrycket.
Vem skiner upp från en formlös existens.
Som får form i det egna uttrycket.
Vem som blir gudalikt vis
Vem som kan veta.


SIDA 27
Under järnåldern uppstod människans
inkarnation
Dagar passerar där vi är oense.
Tron som resurs står nära oss
Siraj Sain kallar till sig Lalon
Och säger
– Låt inte längre butiken stå öppen för
otillräckliga argument.
(En sång om mäster Siraj Sain)
Lyssna till mästaren
Som är vägledare till nästa liv
Utan det ska man inte få tillgång.

Vilket ansvar ska du ha
Och varför kom du till den här världen
Du föll för tomma illusioner om vänlighet
Du kom inte ihåg det.


Dagarna passerade i blindo
Du var förlorad i evigheten
Vad gör du länge till och när
Efter att din färgglada värld attackerats

Översvämningen är vid ditt hem
Du kan fullfölja det du påbörjat


SIDA 28
Mäster Siraj Sain hälsar och säger den
‘dumdristige’ Lalon
– Om du är förlorad kan du inte längre
göra något.

Efter att ha initierats av Mäster Siraj Sain
begav sig Lalon till byn Chheuria.
Där ska han delta i och bo på en akhara.

Det finns inga kaster bland mammor i
världen
Mammorna i den här världen tillhör inte
någon särskild religion
Alla mammor i världen tillhör en nationalitet
En nationalitet som heter ´Mamma´.
Lalon avled sannolikt
Det Lalon kom tillbaka för, var för en mammas skull
Lalon fick tak över huvudet tack vare
människors skull.
Den stora Skaparen har utefter sin önskan
Skapat människor
Människor med respekt
Har funnit en plats åt mig här
Det finns ingen bättre väg än kärlekens
Min väg är den väg
Som inte bringar smärta åt någon
Vem är kristen?
Vem är muslim?


SIDA 29
Vem är hindu?
Vem är buddhist?
Vad är anledningen till detta
Om du älskar människan, får du allt genom
ett försök av kärlek och önskan.
Hat bjuder in till hat
Lalon står inte för såna trender.
Du ser träden.
De ger samma smak till er alla.
Blommor, fåglar, frukter, vattnet, träden,
fiskarna och djuren hjälper människor att
leva.
Om människor respekterar människor,
Kan de få all möjlig hjälp i världen för att
leva.
Istället för en sådan realitet, gör vi falska
ting av olika knepiga orsaker.
Om jag inte är perfekt, hur kan då mästaren bli rätt.

(En sång från Lalon)
Gyllene människor flyter längs känslor
De som följer detta vet.


SIDA 30
De kan enkelt se.
1111 år av känslor
Flödar med fart genom världen.
Genom detta till och med natten
Människor skimrar.
Ingen adress till föräldrar
Boende i ett okänt land.
De går och kommer som mirakel
Utifrån någon anledning.
Månen stiger i den nya månkalendern
Som ser utåt, längtar efter ett hjärta
Lalon säger – stå alltid upp
När du är vid Tribenis port.
Vilken är den typen av religion när du letar
efter gud
och dödar människor?
Vad är dygd när du dödar människor?
Vilken gud kommer du att möta?
Den som letar efter människan i
människor;
Möter han gud;
Blir han en baul.


SIDA 31
Lalon tycker om musik;
Lalon möter synd när han letar efter synd.
Han letar efter nära och kära i sitt sinne.
Lalon tycker om musik;
Lalon tycker om att uttrycka sig.
Ni respekterar honom och presenterar
honom som er mästare.
Vi bauler kom hit från olika delar
Det här mötet är riktigt.
Om du skiljer det här mötet
Utifrån sex, religion, kast eller färg
Utifrån rik eller fattig
Då kan inte ni respektera en människa.

Lalon säger – att om du respekterar
människor
Möter du människor.
Den här vägen är till för att respektera
människor.
Lalon går mot strömmen;
Lalon följer inte strömmen.
Du ska göra ditt jobb i god tid.
Du måste odla enligt årstiderna.


SIDA 32
För att kunna fiska i vattnet, måste vi ha
koll på tiden.
Utan kännedom om tidsaxeln, kommer
ingenting att ske.
Vi måste göra saker med hänsyn till tid.
(En sång från Lalon)
Om du inte har tiden i beaktning, får du
inte tillbedja
Varför bad du inte på dagen
Varför vet du inte
Om du inte har kännedom om tiden, får du
inte tillbedja

Kanalen och kärret, vet inte vad ett sinne
är
Står inte i sinnet när kärret försvinner
Vad kommer att hända om du blockerar
vattnet
Flodmynningen kommer att bli till gyttja,
flodmynningen kommer att bli till gyttja.
Om du inte har kännedom om tiden, får du
inte tillbedja
Om du inte har kännedom om tiden, får du
inte tillbedja

Om du odlar i fel tid, är ditt arbete utan
mening
Träden växer likväl, men bär inte frukt
om du inte har kännedom om tiden, får du
inte tillbedja
Fullmåne kommer efter nymåne
Har en stor koppling till dagen
Lalon pratar om sin tid
Finns inget straff, finns inget straff, finns
inget straff

SIDA 33
Om du inte har tiden i beaktning, får du
inte tillbedja
Varför bad du inte på dagen
Varför vet du inte
Om du inte har kännedom om tiden, får du
inte tillbedja
Kvinnorna har människans skatt
Skaparen har skapat människan
Med önskemål.
Där finns ingen frihet
Genom att hitta skillnader mellan
människor
Friheten finns i själv-tillbedjandet.
Om du vet vem du är, vet du vad som är
världen
Mitt liv är ett liv av tro
Bishakha är mitt sällskap i bönerna.
Jag säger –
Kan du tro i det här livet?
Hon säger –
Varför kan jag inte om du kan?
Lalon sjunger en sång.


SIDA 34
Hur många dagar tar det att möta
Min kärlek.
Fågeln chatok, under dagarna och natten
Letar efter en svart sol
Att bli en förslavad flicka
Det händer inte av en slump
Spänning i moln låter som det gör
Om det försvinner, finns inga spår
Om du förlorar önskan
Ser du det inte i spegeln längre.
Om du har det färskt i minnet
Bär du ingen vanära åt människan
Lalon Faqir säger;
O den kärlek till den som håller det.

Jag letar efter mig själv i mig.
Jag har fått den här insikten från Mäster
Sain
Sällskap i tron
Är ett behov i livet
För att möta alla frågor i världen
Man kan få alla svar om man
Känner människan.


SIDA 35
Jag är på jakt efter honom.
Arrogansen kring ledarskap i den här
världen;

Översköljda av rikedom;
Byggnader och hyresvärdar.
Följer detta med dig?
Endast en bit tyg lämnas kvar i din kista

Om din kropp är okej;
Är världen okej,

Om du finner balans i kropp och sinne, är
du okej.

Lalon är på jakt efter detta.
På jakt efter den här människans sinne.
Lalon är på jakt efter det här sinnet
På jakt efter den människans sinne.
Är mina ord okej —
Bishakha?

Tillbedjan
Själv-tillbedjan;
Lantbruk:
Ett fält fyllt av betelblad

Sittandes, enslig,
Letar efter mig själv.
Jag är på jakt efter en människa likt mig
själv.


SIDA 36
Om du deltar själv
Så ska världen göra detsamma

Om du dyrkar människan, ska du träffa
någon likt dig själv
Om du möter en människa från ditt eget
sinne
Möter du världen.
Lalon är på jakt.
Ingen som var kär till Lalon
Han hade ingen kontakt med sin mor.
Han är isolerad från sin fru.
På grund av kast och religion
Förblev Lalon ensam
Han förlorade kontakten med samhället.
Mästar Siraj Sain visade Lalon den rätta
vägen
Lämnade byn Chheuria efter sig,
I den här skogen
Började Lalon att bo bland träden.
Han överlevde på purjolök
Lalon är verkligt kastlös.


SIDA 37
Lalon är nu Faqir Lalon.
Faqir Lalon är lärjunge till mästaren Siraj
Sain —
Ett stort stim av fiskyngel närmar sig
Det flödar av idéer i mitt sinne likt vatten i
en å.
Jag kan inte kontrollera mitt sinne —
Ett stort stim av fiskyngel närmar sig.
(En sång från Lalon)
Det finns en stad som heter Arshinagar
Ett hus ligger där en granne bor
Jag såg inte hen någon dag.
—-
Kraftig översvämning i byn
Finns ingen flodbank, ingen båt att tillgå
Hur kan jag rädda honom, hur ska vi ses
Hur kan jag ta mig dit.

Vad kan jag säga om min granne

Han har varken händer, fötter, huvud eller
en nacke
Någon gång står han i ett vakuum
Nu flyter han i sin hydda


SIDA 38

Om min granne skulle röra mig
Skulle dödens smärta drabba mig
Han och Lalon står på samma plats
Ändå är det miljontals mil emellan dem
—-
Mästaren Siraj Sain lämnade oss.
O min Gud, rädda mig.
Förlåt mig i andra liv.
Min väg är Mästaren Siraj Sains doktrin.
Den här vägen åsamkar ingen smärta till
någon.

Jag tror inte på någon religiös formalitet.
Min religion är en religion av människor.
Det är min önskan
I sinnet hos människor
Enkla människor
Perfekta människor
Såväl som kastlösa människor

Jag kan inte acceptera bedrägeri, tortyr och
vanstyre.
Om man inte respekterar människor, respekterar man inte Gud.
Man kan inte nå onåbara människor genom lögner och bedrägeri.


SIDA 39
Hur kan du nå gud utan vetskap om människan?
Hur kan man möta gud efter att en kvinna
bränts till följd av hennes mans död?
Man kan möta en levande gud genom
levande människor.
Trakasserier mellan hinduer och muslimer,
Man kan inte se gud i fasaden.

Lalons bud är att älska människor.
Kärlek är frihet.
Kärleken är en pilgrimsfärd.
Låt mig slutföra mitt arbete, så ska du nå
ditt mål säger Lalon till sig själv.
Att färdigställa mitt arbete.
Den här världen är färdig.
Här är människor perfekta
I sanna ord
I sanna beteenden
I mötet med den sanna mästaren.
Lalon accepterar inte
Lögner och bedrägeri.


SIDA 40
(En sång)
Alla frågar Lalon vad kaster är.
Lalon säger – hur ser kaster ut?
Jag kunde inte se för en stund.

Någon har krans i nacken och någon har
en tasbih i handen
Markerar olyckan av kaster.
På väg och på retur
Vem är märkt av sin kast.

Genom sunnat blir man en muslim
Vad är ritualen för kvinnor då?
Man kan identifiera brahmin med en helig
tråd
Men hur kan man identifiera en kvinnlig
brahmin?
Alla dessa variationer av kast i världen,
Folk bär stolthet här och där
Lalon har inget intresse i kast-frågan
Han ignorerar sådana önskemål.

Kangal Harinath är min välgörare.
Han är mecenat till lantbrukare i Bengaliska byar.
Han är redaktör för tidskriften ‘Grambarta
Prokashika’ (Byns tidning).

SIDA 41
Markägaren i Shelaidaha, Tagore, är arg på
Kangal Harinath.
Vad har Kangal Harinath gjort för fel?
Kangal Harinath har publicerat nyheter om
vanstyre gentemot folk.
När markägaren utövar vanstyre är inget
fel,
Hur är det då fel när Kangal Harinath publicerar nyheter om detta?
Hur låter det?
Markägaren Tagores familj har utövat
terror
Inhyrda terrorister kommer från Punjab
för att söka efter Kangal Harinath.
Hej, var är ni?
Mina följare,
Vi måste rädda Kangal Harinath.
Vi måste bedriva terrorn från Tagores
familj.
Låt oss ta bambukäpparna och gå.
De har kommit hit för att döda Kangal Harinath som är vän till lantbrukarna.
Gå ni tillbaka till era egna hem.
Vakta era egna dörrar.
(En sång från Lalon)
Se till ditt egna hem
Så ska du se
Var Sains mötesplats är


SIDA 42
Vad säger vi om önskan
Var är marknaden för det
När det börjar
Vem tar honung från blommorna
Perfekt vetenskap är hans enighet
Tillsammans med anhängare
Så vackert är det träd
Att en förlorar medvetandet
Gyttjan i ån leder lyckan i strömmar
Bit för bit får en simma
Lalon säger – vad är det roliga arbetet
Vad vill Lalon ha i den här världen?

Ett gemensamt samhälle för alla
människor.
Ett samhälle är på jakt efter en flexibel,
oskyldig och hoppfull individ som står
emot extremism, fundamentala ritualer
och klassystemet?
Kriminalitet och klasskillnader
Ger inte lycka åt människor då de fortfarande lever.
Ger inte frihet heller,
Människor får inte lycka,
Hur vi föds som människor ska bli betydelselöst.
Man har frihet i människor.


SIDA 43
Man får inte frihet
Om människor profileras
Enligt religion
Enligt ras
Enligt nationalitet
Enligt familj
Enligt kön.


Vad har jag
Jag lämnade allt.
En liten bit land.
Två tusen taka.


Jag fick min dotter Piari gift med Volai.
Mina pengar och min mark
Delade jag mellan min dotter Piari,
Apostel Bishakha och Shitol.
Resten är till min begravning.
Efter jag lämnat er
Behöver du inte anordna någon tillställning.
Du behöver inte följa vattenritualen vid ån
Ganges


Du behöver inte åkalla någon Molla eller
präst.
Min önskan är att ni får sjunga så mycket
som ni kan
Horinam, Kirton.

SIDA 44
Begrav mig inne i det här huset.
(En sång)
Du är förlorad i falska illusioner
Vem är du, vem är du för någon i den här
världen
Hur mår du när du är upptagen av falska
illusioner.
—-
Likt samvaron mellan tänder och tunga
Om de får någon chans straffar de dig
En behöver ha sina flytande tankar i uppsikt

I goda tider är alla vänner
I dåliga tider ser du ingen
Man bestraffas för sin egna synd
I alla fyra tidseror.

När du inte står för dig själv
Vem är du att säga vad andra är för dig
Mäster Siraj säger – Lalon du har ingen
vetskap.

Ni alla har det bra.
Låt den här världen ha det bra.
Låt den här världen leva i fred.
Låt människor känna människor –
Lalon lägger sig ned för en evig vila


SIDA 45
‘Jag begav mig.’
(Refräng)
Hur tar sig fågeln in och ut ur buren
Om jag kunde hålla i den, skulle jag kunna
fästa en boja

Åtta rum nio dörrar
Om jag kunde veta
Skulle jag kunna fästa en boja

Åtta rum, nio dörrar
Mellan spinnmaskinen
Och huvudsalen
Där finns speglar

Bilderna är från den internationella premiären av pjäsen Lalon, oktober 2022. Tea Tater Dhaka tillsammans med Nagorik Nattyangon, Bangladesh, Kistrech Theatre i Kenya,One World Theatre i Nepal och Teater Upplitt producerade monologen. Artister: Hridi Huq, Jewel Zahur, Kamruzzaman Rony