LALONS födelsedatum är inte helt klarlagt, men indikationer finns på att han föddes kring 1774 och dog runt 1890. Han anses av många vara en förgrundsfigur inom baul-asketismen utöver att vara både kompositör och baul musiker.
‍

Lalon är därtill en viktig sekulär figur inom Bengalisk litteratur och lyrik, däribland en inspirationskälla för nobelpristagaren Rabindranath Tagore såväl som välrenommerade författare såsom Allen Ginsberg och Kazi Nazrul Islam. Exakt vetskap om var Lalon växte upp finns inte att tillgå men troligtvis föddes han i en by i Bangladesh, beläget på den dåvarande Indiska subkontinenten under brittiskt styre. Lalon föddes som hindu, men hans privatliv är på många sätt dolt i tidens hölje, sannolikt gifte han sig i ung ålder.
‍

I tidig ålder, på en pilgrimsresa, drabbades Lalon av en virussjukdom som nästan kostade honom livet. Han lämnades åt sitt öde av de andra i sällskapet och räddades av en muslimsk fakir som såg till att han fick livet åter, Siraj Sain. När Lalon återvände hem förvisades han av sin fru och närstående eftersom han fått husrum och mottagit hjälp av muslimer. Besviken och förkrossad återvände Lalon till Siraj Sain för att hänge sig åt Baul-doktrinen och den asketiska livsstilen. Efter att Siraj Sain avlidit etablerade Lalon ett Akdha monasteri i byn Chheuria, beläget vid Kaligangas flodbank. Där spenderade han resten av sina dagar i asketisk återhållsamhet och komponerade musik.
‍

Det huvudsakliga temat i Lalons sånger är idén om att kroppen är sätet för all sanning. Det huvudsakliga målet med den baul-asketiska utövningen är att finna och uppgå i det formlösa och inneboende högsta väsendet, vilket enbart kan uppnås genom gudomlig kärlek, hängivenhet och meditation. I Lalons sånger finns spår av hinduiska och buddhistiska påbud, såsom Vaishvava Sahajiya doktrinen och sufismen. Sångerna föreställde sig ett samhälle fritt från diskriminering till följd av religion, etnicitet och kast. Originaltexten på bengali från den bengali-svenske poeten Anisur Rahman handlar om Lalons liv, upplevelser och de sekulära samt religiösa insikter han når fram till under sin resas gång. Lalon var en passionerad motståndare till kastsystemet och olika former av hierarkier i samhället. Varje år kring mars-april, vid jubiléet av Lalons död, samlas hans lärjungar och följare och visar respekt gentemot den avlidne gurun genom underhållning och sång i tre dagar. Den livslånga historien som skildras på ett relativt lågt antal sidor ger insyn dels i Lalons bild av det hierarkiska samhälle han verkade i såväl som en utveckling av samma bild, mitt framför läsarens ögon och lyssnarens öron.
‍

Lalon verkade för ett tolerant samhälle, där människor kan leva tillsammans i enighet, förenade i det allmänmänskliga. Hans tankar, ord och sånger är lika relevanta idag som de var då. Tolkningen på svenska sammanställdes av mig och Anisur Rahman och publicerades i sin helhet i det första numret av Upplitt magasin, 2023.

‍

Erik Spelmans

‍

‍

SIDA 9

Jag är Lalon.
Vart ska jag gå?
Varifrån kommer jag?
Vad är min nationalitet?
Vilken är min religion?
Vad är mina grannars nationalitet?
Vilken är deras religion?
Vem är min släkting?
Vem är inte min släkting?
Jag har inte tänkt på detta.
Jag ser män och kvinnor som jämlikar.

Jag förlorade min pappa som barn.
Jag hade bara min mamma som familj.
Sedan träffade jag min fru.
Bara min mamma och min fru är familj nu.
Mina släktingar var inte snälla mot oss.
Jag tyckte inte om detta.
Vi lämnade vår by.

SIDA 10

Vi flyttade till byn Dashpara.
Folk i Dashpara är som mina släktingar.
De är mina grannar.
Jag tycker om sång.
Jag tycker om musik.
Jag tycker om den religiösa gemenskapen.
På det sätt den enligt mig bör vara.

Jag kunde inte gå i skolan.
Min pappa var borta.
Vi hade inte heller några pengar.
Jag fick ingen chans till en utbildning.

Jag är ensam i den här världen.
Jag har min mamma och min fru.
Jag har ingen förutom dem.
De har ingen förutom mig.

Om jag hade en häst.
Skulle jag kunna rida på den och se alla
världens byar.

Oj!
Vad tänker jag?
Var var jag?
Var kom jag ifrån?
Hur kom jag hit?

SIDA 11 (En sång)

Ha koll på din egen värld
Du kan då enkelt se
Var finns baulguruns egna filosofi?
—
Vad definierar vi som en pilgrimsfärd?
Var ligger marknaden, var är gränden
När de tappar blommorna
Äter biet honungen därifrån?
—
Vems mål är perfekt kunskap,
Vems mål är perfekt kunskap
Det är en grund för anhängare
dess träd är underbart
Det får en människa att tappa fattningen
Vid blotta åsynen.
En uttorkad flod kan vara lycklig
likt en flödande sjö
Man simmar bit för bit, långsamt
Lalon pratar om stora dåd
Men var finns källan till dessa dåd?

‍

SIDA 12

Ledaren i byn, folket i samhället, brahminerna, alla kastade ut mig härifrån.
Jag är samma Lalon från samma by, jag är son
till samma mor.
Jag har samma fru.
I min egna by
I mitt eget hus
I mitt egna område
Fick jag ingenstans att bo.
Samhället och brahminerna kastade ut mig
Vad var mitt fel?

‍
Lalon sitter på sidan av vägen och vilar.

‍

En sång.

Vem kan veta i förväg vad som ska hända
Med min kärlek till de vackert vita
Kommer mitt anseende att gå förlorat.
Jag var familjens statuspojke
Kärleken föll som en snara runt min hals
Omöjlig att lösgöra
Vem förstår ens när jag berättar?

‍

SIDA 13

Det som hände, det hände mig
Nu vill jag gärna ha välsignelse
Jag följde det jag ville ha
Men mitt anseende är borta i den här världen, säger Lalon.
Tillsammans med mina klasskamrater gick
jag på pilgrimens Ganga-snan.
Mamma ville följa med på Ganga-snan
Min fru ville också gå.
Så glada var de.
Jag var också glad.
Men byns ledare och prästen
lät dem inte följa med.
Jag ville inte gå utan dem.
Lalon ska inte gå på den typen av pilgrimsresa.
Jag bestämde mig för att inte åka.
Alla var ledsna.
Jag var ledsen.
Mamma var ledsen.
Min fru var ledsen.
De andra baulerna var ledsna.
Pilgrimarna likaså.

SIDA 14

Slutligen sade mamma till mig: Lalon du får åka.
Min fru sade: du borde åka
Mina kamrater insisterade på att jag skulle
följa med dem.
Därefter bestämde jag mig
Jag skulle ta med en minnessak till mamma
på vägen hem
Jag skulle ta med ett smycke till min fru.
Nåväl, jag bar mig av på pilgrimsresa
Jag fick vattkoppor.
Jag förvisades utan hänsyn.
Jag var död i deras ögon,
De lämnade mig
Och återvände hem
Utan mig
Jag flöt längs vattnet och levde fortfarande.
En muslimsk mor hittade mig.
Hon räddade mig ur vattnet.
Jag mindes ingenting.
Jag fick livet åter.
Jag blev kriminell!
Jag blev kastlös.
Jag var en levande människa
De lämnade mig åt döden.
De gjorde min fru till änka i 12 dagar.

SIDA 15

De väntade inte 12 år.
De räknades inte som kriminella!
Jag blev kriminell!

Är jag kriminell eftersom jag fick mat i ett
muslimskt hem?
När vi producerar ris i jorden
Är det muslimskt eller hinduiskt?
När vi lagar mat i våra grytor
Är det olika eldar?
Är det olika grytor?
Är det en hinduisk gryta?
Är det en muslimsk gryta?

Om den muslimska familjen inte hämtat
mig hade jag kunnat bli mat åt fiskarna.
Eller insekterna.
Lalon hade kunnat hamna i fiskmagar.
De fiskarna kunde i sin tur ha hamnat i en
hindus mage.

De fiskarna som kunde ha ätit Lalon
Hur skulle hinduerna och muslimerna
Kunna skilja dem åt?

Då är man upptagen med tanken om religiös identitet.

‍

SIDA 16 (En sång)

Vi utbrast: kaster förlorades, kaster förlorades.
Vad var det som hände?

Är någon redo att välkomna sanningen?
Vem har aldrig fel?
När du kom, vilken kast tillhörde du?
Efteråt, vilken kast accepterade du?
Vilken kast kommer du tillhöra
när du är borta?
Tänk efter och yttra den sanningen.

Brahmin Chandal, lädergravörer och
skoputsare
Alla använder samma vatten för
att rena sig
När du ser det, tappar du aptiten.
De kommer inte att skona någon
Nån som åt hos en prostituerad i hemlighet
Hur skadar det religionen
Lalon säger – vad betyder kaster?
Det här misstaget försvann inte.

Lalon sitter vid ett mangoträd i skogen, han
har vaknat ur en djup sömn. Solen kommer österifrån. Lalon sjunger.

En okänd fågel i buren.
Hur tar den sig in och ut därifrån?

‍

SIDA 17

Om jag kunde veta
Skulle jag kunna fästa en boja
–
Åtta rum, nio dörrar
Mellan spinnmaskinen
Och huvudsalen
Där finns speglar
De för med sig otur
Driver fåglarna till vanvett
Min fågel har sönder buren
Vilken är kraften han flyr
—
Min scen står bredvid buren
Din bur är gjord av bräckligt material
– En dag kommer buren att falla
Faqir Lalon gråter när han säger det
—
Det här mangoträdet.
Den här skogen.
Fåglarna i skogen.
De är fria rentav.
Har de någon kast?
Den här himlen.
Den här solen tar bort mörker och droppar
av ljus.

‍

SIDA 18

Finns det någon skillnad mellan
hinduer och muslimer?
En fågelunge föddes som fågel
Dör som en fågel,
Alla djur i världen går samma öde till mötes
De är samma när de föds
Som när de dör.

Människor föds som människor;
Efteråt blir de hinduer, muslimer, buddhister och kristna.
Hur många kaster finns det inte!

Så många skillnader oss emellan
Adliga och kastlösa
En oändlig kaststatus
Komplexa svårigheter
Finns det något sinne likt människans
Inom världens gränser?

Människan känner inte sig själv
Därför är dennes liv
dömt att återupprepas;
I den här världen
Är det kasternas stolthet

‍

Texten publicerades i fullständig version i den första upplagan av Upplitt magasin, 2023.

‍