EN PERSONLIG ton, ett unikt tilltal kännetecknar god litteratur. Det Elsie Johansson skrev präglas just av att hon satte sig eget omisskännliga avtryck på texten. Hennes röst ekar stark i hennes poesi och prosa. Hennes böcker – hon hann skriva mer än tjugo, trots den sena debuten vid 48 års ålder – ska räknas in i den svenska arbetarlitteraturen. 

Sitt ursprung bar Elsie alltid med sig, också som uppburen författare. Hon ville inte kännas vid att hon gjort en klassresa, utan förblev trogen sitt ursprung i en enkel stuga i Vendel i norra Uppland. Sitt språk, präglat av uppländsk dialekt, gamla talesätt och ”klokord”, hade hon med sig från barndomshemmet och sin mammas många berättelser. 

Troheten till ursprunget präglade också Elsies verksamhet i Litteraturcentrum i Uppsala. Hon var länge medlem i Litteraturcentrums referensgrupp. När Studiefrämjandet i Uppsala län 2022 instiftade Elsiepriset, ett litteraturpris i Elsie Johanssons namn som årligen tilldelas en författare verksam i Uppsala län, skrevs det in i prisets statuter att det företrädesvis ska gå till en författare som ”skriver i Elsie Johanssons anda” – alltså en författare för vilken vägen till skrivandet inte har varit självklar. 

Elsie hann själv vara med om att dela ut priset till de två första mottagarna, Åke Smedberg 2022 och Katarina Kieri året efter, och var mycket nöjd med valet, det var verkligen två författare som skrev i hennes anda. 

”Det for nog allt en fröjdefull svallvåg av igenkänning genom Sverige i slutet av 1990-talet. För då slog Elsie Johansson igenom stort, med den gripande romantrilogin om TåPelles Nancy.” Så skrev författaren Sven Olov Karlsson – en yngre kollega – i Expressen när Elsie avled den 15 februari i fjol. ”Äldre läsare bjöds plötsligt en närmast fotografisk spegling av sina strävanden och erfarenheter. Vi yngre fick förklaring och ljus över våra ursprungsfamiljers tanke- och känslovärldar ... I ett slag förstod man lite mer av sina föräldrar, mor- och farföräldrar och släktingar. Och därmed sig själv.”

Det är en utmärkt sammanfattning av ett författarskap som hör till dem vilka fortsätter att leva långt efter det att hon som skriver har lämnat världen. 

‍