.webp)
.webp)
Vad är mänsklighet? Vad är civilisation?
Är Saudiarabien ett civiliserat land?
Är Mecka och Medina fortfarande heliga städer?
VAD innebär begreppet fristad i världen i dag? Finns det en fristad som är helt fri från hot och utmaningar? Vad händer med fristadsdissidenter när deras stipendieperioder har löpt ut?
Vi har försökt skapa en bild av situationen genom att följa fristadsstipendiater som har avslutat sina stipendieperioder i olika svenska städer. Dessutom har vi samlat bidrag från poeter och författare med olika språkliga, kulturella och nationella bakgrunder, med utgångspunkten att främja interkulturalitet och det fria ordet.
Men om vi blickar tillbaka på människans historia, från begynnelsen fram till i dag, framträder migration som en återkommande del av människans existens. Kan världen fungera utan emigration, immigration, invandring och utvandring? Vissa av de händelser vi bevittnar omkring oss tvingar oss att reflektera djupare över migrationens betydelse.

Låt oss berätta om en av de tragiska och barbariska händelser som ägde rum i Saudiarabien den 14 oktober 2026, och som drabbade två migrantarbetare från Bangladesh, Nazrul Islam och Sweety Akhtar, även kallad Sithi Akhtar. Nazrul var 22 år gammal när han emigrerade till Saudiarabien 2022 och fick arbete som städare. Nazruls pappa har berättat för medier att hans son blev gripen av saudisk polis, och senare greps även Sithi. De fördes till fängelse, men deras familjer visste inte varför de hade gripits eller hur de hade hamnat i den situationen.

Enligt uppgifter som har förekommit i medierna hade de, såvitt känt, inte tillgång till konsulärt stöd, advokat eller tolk, eftersom de inte kunde arabiska. De hade ingen klar bild av vilka anklagelser som riktades mot dem eller hur rättsprocessen gick till. De visste bara att de satt i fängelse utan att förstå vilket fel de påstods ha begått. Bangladeshs myndigheter uppgavs inte känna till vad som hade hänt, och de saudiska myndigheterna hade inte förklarat situationen på ett sätt som gav de berörda familjerna klarhet. I samband med de uppgifter som ligger till grund för denna berättelse avrättade de saudiska myndigheterna de två migrantarbetarna, Nazrul Islam och Sithi Akhtar, på ett brutalt sätt.
Nu har jag ytterligare några frågor. Vad är mänsklighet? Vad är civilisation? Är Saudiarabien ett civiliserat land? Är Mecka och Medina fortfarande heliga städer i Saudiarabien? Vad händer med Wienkonventionen när ett land som Saudiarabien inte respekterar internationella konventioner och avrättar migrantarbetare på brutala sätt?
Enligt uppgifter om Nazrul och Sithi som cirkulerar på sociala medier kysstes de. En person hade då filmat dem utan deras vetskap. Därefter hamnade de i fängelse, där de tillbringade mer än tre år. Till slut avrättades de av de saudiska myndigheterna. Är det ett brott att kyssa varandra av fri vilja och med ömsesidig respekt?
Detta gör mig utmattad. Jag orkar inte ta in fler sådana barbariska händelser som äger rum i Saudiarabien. När kommer denna brutalitet att få ett slut? Vi har skrivit till de saudiska myndigheterna om alla dessa händelser, men hittills har vi inte fått något svar. Vi väntar och fortsätter att kämpa för att se barbarismen upphöra, inte bara i Saudiarabien utan också i resten av världen. Därför behöver vi arbeta för att främja det fria ordet och stärka fristadssystemet.

Därför påminner den saudiske dissidenten Raif Badawi oss om vikten av att försvara mänskliga rättigheter och det fria ordet. Raif Badawi (född 1984) är bloggare och grundare av webbplatsen Liberal Saudi Network. År 2014 dömdes han till tio års fängelse, 1 000 piskrapp och böter på en miljon rial för att ha förolämpat islam. Han fick de första 50 piskrappen den 9 maj 2015. Därefter skulle han få ytterligare 50 piskrapp varje fredag, men de efterföljande bestraffningarna sköts upp av hälsoskäl.
Badawi frigavs den 11 mars 2022, men omfattas fortfarande av ett reseförbud. Därför har han inte kunnat återförenas med sin familj som har bott i Kanada sedan 2013. I dag ser vi många berättelser som visar att de saudiska myndigheterna måste börja respektera och skydda mänskliga rättigheter, migranters rättigheter, demokratin och det fria ordet. Liksom Raif Badawi får vi inte ge upp. Vi måste fortsätta kämpa för mänsklig värdighet, yttrandefrihet och ett samhälle där ingen behöver frukta för sin frihet eller sitt liv för att ha uttryckt sina åsikter.
I detta nummer har vi samlat bidrag och skrivit om tre tidigare
fristadsförfattare med
anknytning till Stockholm, Göteborg och Sigtuna. De är Faraj Bayrakdar från Syrien, Svetlana Aleksijevitj från Vitryssland och Ragip Zarakolu från Turkiet. Faraj Bayrakdar satt fängslad i Syrien i över 14 år. Faraj frigavs för mer än 20 år sedan och fick en fristad i Stockholm 2005. Han fortsätter att leva, skriva och kämpa för demokratin och det fria ordet. Svetlana Aleksijevitj fick problem med myndigheterna på grund av sitt författarskap. Hon hade sin fristad i Göteborg 2006–2008. Hon fortsatte att skriva och tilldelades Nobelpriset i litteratur 2015. Ragip Zarakolu ställdes inför rätta på grund av sitt arbete med att publicera viktiga böcker och försvara det skrivna ordet. Han hade sin fristad i Sigtuna 2013–2015. Än i dag fortsätter han att kämpa, skriva och främja de värderingar och drömmar som vi alla hoppas ska förverkligas i ett demokratiskt samhälle och en demokratisk värld.
Med fokus på tidigare fristadsförfattare har vi dessutom samlat bidrag från Sverige, Grekland, Oman, Egypten, Indien, Nepal, Bangladesh och Serbien. Syftet är att lyfta fram det skrivna ordet och främja interkulturalitet, flerspråkighet, översättning och internationalisering av litteratur.
Vi välkomnar era bidrag, synpunkter och frågor inför kommande nummer.