Den frågan har fångat mig, och mönstret återkommer över hela världen – från Skandinavien till Frankrike, från USA till Storbritannien och från Afrika till Asien.

Jag ställer ytterligare en fråga: Hur ser situationen ut i dag?

Låt mig berätta om den franska poeten Arthur Rimbaud (1854–1891). Vid tiden för sin död hade Rimbaud sedan länge slutat skriva poesi. Sina mest berömda verk, som Une Saison en Enfer (1873) och Illuminations, skrev han som tonåring och ung vuxen, men under sin livstid publicerade han endast en diktsamling. Den litterära eliten och medierna i Paris tog emot hans verk med skepsis, bland annat på grund av hans ”annorlunda” personliga erfarenheter och kontroversiella livsstil. Detta bidrog till att Rimbaud slutade skriva poesi. Han lämnade sitt hemland Frankrike och påbörjade en resa till Afrika.

‍

‍

I dag räknas Rimbaud till den moderna poesins mest betydelsefulla gestalter. Han dog efter en svår sjukdom, endast 37 år gammal. Men hans verk lever vidare och fortsätter att inspirera läsare över hela världen – han lever fortfarande genom sina verk.

Men lever inte de utmaningar som Rimbaud mötte för mer än hundra år sedan fortfarande kvar i dag?

Karin Boye (1900–1941) är en välkänd svensk klassiker. Karin Boye avled från en överdos av sömnmedel (självmord) den 23 april 1941. Jag uppmärksammas särskilt av orden ”en överdos av sömnmedel”. Signalerar inte detta hur mörkt och svårt läget var för en hbtqi-person hundra år tillbaka? Jag undrar hur mycket som har förändrats i landet i dag?

I dikten ”Lesbos” (1962) antyder Sylvia Plath att om vi vill existera, eller ens kunna ha en kärleksaffär, ”borde vi mötas i ett annat liv, borde vi mötas i luften”. Har situationen för lesbiska kvinnor förbättrats i dag, mer än sex decennier efter hennes död?

Dessa frågor fick oss att vilja veta mer om situationen. Vi ville lyssna till de lesbiska ”dissidenternas” röster för att få en bild av hur verkligheten ofiltrerat ser ut. Därför samtalade vi med Sigtuna kommuns före detta fristadspoet Iman Al Ghafari. Hon berättade om situationen för lesbiska röster i sitt hemland Syrien, men också om erfarenheterna i Sverige.

Hennes berättelse avslutades med följande fråga: ”Var är de lesbiska?” Vi ställer oss samma fråga.

I det här numret lyfter vi mångfald och olika perspektiv på fristadsförfattare och hbtqi-frågor. Tillsammans med Sigtunas fristadsgäst presenterar vi också fristadstalangerna Liakat Hossain Limon från Sandviken och Jude Diabia från Malmö. Dessutom innehåller numret interkulturella bidrag från Bangladesh, Egypten, Grekland, Indien, Oman och Spanien.

Avslutningsvis vill jag upplysa er om att Upplitt magasin och upplittmagasin.se sedan början av 2026 utgör en tidskrift och plattform för fristadsrörelsen. Vi välkomnar frågor, synpunkter och bidrag.