Foto:
Glade rektorn Lars Gejpel under en konferens i Enköping. foto: Anisur Rahman
VI BERÄTTAR

Språket på distans och nära

Språket på distans och nära

Unge folkbildaren och skribenten Gustaf Holmberg pratar med Wiks folkhögskolas före detta rektor Lars Gejpel. Lars berättar om sina erfarenheter av att hålla en svensk språkkurs med utgångspunkt i skrivande som heter Sverige på distans, med elever från olika länder.

I DAG finns det ungefär två hundra universitet man kan läsa svenska på och det rör sig om ungefär trettio tusen studenter utanför Sverige, så det finns redan ett stort intresse för landet och kulturen. Svenska Institutet har länge haft sommarkurser för utländska studenter som läser svenska på sina universitet. Sommarkurserna har i regel varit tre veckor långa och har tidigare gjorts i samarbete med folkhögskolor. Studenter får komma hit, uppleva Sverige och träffa människor från olika kulturer och bakgrunder. Allt är kostnadsfritt för deltagarna, även mat och boende.

Hur började ditt intresse för svenskakurser för utländska universitetsstudenter?

Jag började jobba som rektor på Malungs folkhögskola där de här sommarkurserna redan var i gång sedan tidigare med deltagare från hela världen. Det verkade roligt, så jag hoppade in efter ett par år och höll i och organiserade kurserna på praktisk nivå med föreläsare och studiebesök. Det här gjorde jag nog sju somrar totalt tillsammans med svenska lärare som varit lektorer på universitet ute i världen.

Kursspråket är svenska och huvuddelen handlar om litteratur. Deltagarna läser novellsamlingar och diskuterar olika kapitel med målsättningen att träffa författaren i slutet av kursen för att ställa frågor. Parallellt skriver de sina egna noveller under handledning på svenska. Flera deltagare har skrivit i par trots att de bor i olika länder vilket har varit väldigt roligt.

Huvudmålet med kurserna har varit det svenska språket utifrån litteratur. Men vi har genom kontakter och nätverk haft med oss personer inom en bredare kulturaspekt. Exempelvis har vi vid flera tillfällen haft besök av Olov Johansson som spelar nyckelharpa i folkmusikgruppen Väsen. Vi har också haft besök av skådespelaren Alexander Abdallah som är känd från TV-serien Snabba Cash vilket var väldigt roligt för gruppen. Vi har jobbat mycket med att få experter inom olika områden vilket varit roligt då det funnits ett stort engagemang. Flera författare har ställt upp ideelt under flera år för att de tycker det är så roligt att prata med studenterna.

Strax innan pandemin blev jag tillfrågad av lärare ifrån Kiev, Krakow och St Petersburg om jag ville träffa utländska studenter digitalt som läste kurs på svenska. Jag träffade då, och pratade svenska, med två grupper i Kiev varannan vecka. Så redan innan pandemin bröt ut hade jag vant mig med modellen kring distanssamtal. När pandemin väl bröt ut kontaktade jag lärarna igen om ett eventuellt samarbete då dom redan hade svensk litteratur som tema på sina kurser.

Att föra över konceptet till ett distansupplägg helt digitalt kändes inte omöjligt så jag började skissa på det. Inledningsvis skedde kursen via Malungs folkhögskola med finansiellt stöd från Svenska Institutet. Det här skickades ut till 200 universitet. Vi hade i regel två-tre sökande för varje plats och kursen fick bra utvärderingar vilket var väldigt roligt. Det gick såklart inte att träffas fysiskt på plats i Sverige under pandemin men innan dess var tre av fem grupper i Sverige i en vecka.

Efter ungefär ett och ett halvt år beslutade Malungs folkhögskola och Svenska Institutet att inte fortsätta samarbetet. I stället fortsatte kursupplägget i Studiefrämjandets regi i Uppsala. Tidigare kursdeltagare träffades då fysiskt i Uppsala. Totalt blev det två kurser genom Studiefrämjandet och tre folkhögskolekurser med olika deltagare.

Numera finns det däremot inget finansiellt stöd från Svenska Institutet på grund av neddragningar vilket är synd. Under det andra kurstillfället skrevs en antologi utifrån det som gjordes under kursen som också publicerades vilket var otroligt kul. Nu har vi en ny på gång i Studiefrämjandets regi vilket känns väldigt roligt.

Många utländska studenter vill komma till Sverige. Det är många deltagare som brinner för svensk kultur där Astrid Lindgren är ett tydligt exempel. Av de deltagare jag haft bor flertalet i Sverige på olika universitetsorter och studerar. Sedan finns det även deltagare som läser kurserna med förhoppning om att få jobb i svenska sammanhang. Det är roligt att se deltagare skapa vänner för livet.