Charlotte Carlsson är socionom/steg 1 terapeut med psykodynamisk inriktning, bosatt i Malmö.
Melankoliken greppar efter fäste
vägrar släppa efter
åtskilliga försök av den drabbade
att lösgöra sig
den odefinierbara, olustiga känslan
som sprider sig
ifrågasättandet av allt varande rullar på repeat
i samma tonart
det berömda ljuset i tunneln
plötsligt så långt borta
suckarna riskerar att ta överhanden
livsglädjen förvandlas till apati.
Minnen över de inre sårens förflutna
tränger fram
solkar ner det nya
ihärdigt jobbar de sig fram
släpper inte taget
biter sig fast
Lyckan som kom har gått
fort återvänder rädslans makt
håller sitt järngrepp hårt, hårt
Du käre vän som är fri, vad är din
framgångssaga?
Jag lovar dig att den kan säljas dyrt
vid försäkran om vinstutdelning
ty alltför mången gång
har nitlotter dragits i livets lotteri
men hoppet om jackpot
överges aldrig.
Stockholm 12:45
människor på samma resa
mot olika mål
i den på slangmål kallad tuben
blickar som inte möts
teknikens under leder uppmärksamheten
från samvaro
En representant från fattigdomen spelar violin
för massan med skygglappar inför livet
Tyst kollektivt förnekande
livets orättvisa en oinbjuden gäst
som ingen vill kännas vid
Famlandet efter ny riktning
tycks aldrig upphöra
vägen dit är inte rak
snarare krokig
känslor av meningslöshet, osäkerhet kastar
omkull mig
låter mig ligga länge i tvivlets sörja
Gladlynta människor springer förbi
försöker dra upp mig
skrattar åt min velighet
rusar vidare
låter mig ligga kvar
Irrande far vi runt
famlar efter nya famnar
att välta ut vårt bagage
av livets glädje
sorger
och
besvär
likt varor
i andrahands handeln
väntar vi
på nya spekulanter
som vill förbarma sig över
och dela
vårt levnadsöde
har vi tur finner vi
en bundsförvant
som ömt
vårdar
våra skavanker
ser i oss en raritet
med potential
vi lämnar då
för en tid
ensamheten
och hoppas vi åter
slipper hamna
där vi befann oss innan
Roa mig
förför mig till gränser
som aldrig nås
ta hand om mig
lyssna till mitt martyrskap
utan att försvinna
ur min åsyn
Lägg dina varma händer
runt min kropp
explodera i mig
varje gång jag ber om det
upptäck storheten i det jag beundrar
beundra storheten du ser i mig
låt dig förföras av min infantilitet
bli förälskad i mina nycker
låt mig få trollbinda dig
stanna så länge jag ber om det
Jag behöver dig
men du
behöver inte mig