Foto:
LEDARE

Dissidenter av vår tid

Dissidenter av vår tid

June 22, 2026
Anisur Rahman
Chefsredaktör‍ och ansvarig utgivare

JAG HAR mött många dissidenter som har tvingats fly från sina hemländer. Men vet vi egentligen om deras röster blir hörda i de nya länder och städer där de har fått en fristad eller lever i exil? 

Under de senaste 20 åren har omkring 100 städer i Europa och Nordamerika erbjudit fristad åt cirka 350 dissidenter, däribland författare och konstnärer. Idag tar omkring 30 svenska städer och regioner emot fristadsgäster.
Vilka utmaningar och möjligheter ställs dessa fristadsgäster inför då de söker etablera sig inom det lokala yrkes- och kulturlivet? Hur ser vägen ut från fristad till verklig och fortlöpande delaktighet i det offentliga samtalet?

Låt mig berätta om kråkan och räven. Det var en gång en kråka och en räv. De var goda vänner. En dag bjöd räven in sin vän kråkan på middag, det serverades soppa i en grund tallrik. Kråkan kunde inte äta och tog illa vid sig. En annan dag bjöd kråkan i sin tur in sin vän räven. Denna gång var kråkan värd och räven gäst. Kråkan serverade soppa i en flaska. Nu kunde räven inte dricka soppan.

Här ställs vi inför två frågor: Hur kan en räv dricka soppa ur en flaska? Och hur kan en kråka äta soppa ur en grund tallrik?

Finns här paralleller till hur vår tids dissidenter har det? I sina hemländer saknar de rätten till det fria ordet. I de nya länderna saknar de i stället plattformar. Vår roll är att ställa frågor. Vi får aldrig sluta. Det är ett av dissidentens grundmurade villkor i kampen för det fria ordet och således också vårt.

Sedan 2023 arbetar vi med att utveckla och etablera plattformen Upplitt magasin och 

upplittmagasin.se för dissidentröster. Fokus ligger främst på att uppmärksamma både nuvarande och tidigare fristadsgäster, men också att agera gemensam plattform för såväl amatörer som professionella författare. Från och med det första numret under 2026 kommer tidskriften att innehålla bidrag från fristadsgäster, texter om dem och deras historia samt reportage om fristäder och fristadssystemet. Vi samlar även texter om böcker och konstverk av fristadskonstnärer.

Världens 100 fristäder för konstnärer, författare och journalister träffas i Göteborg den 2–4 juni 2027. Mötet sker på inbjudan av Göteborgs Stad i samarbete med Västra Götalandsregionen. Göteborg tog emot sin första fristadsgäst 1997. Därefter har programmet fortsatt. I det här numret riktar vi blicken mot Sveriges första fristad, Göteborg, samt Malmö, som är en av Sveriges 30 fristäder. I numret lyfter vi bland annat Zurab Rtveliashvili från Georgien, som var Göteborgs fristadsförfattare mellan 2009–2010. Poeten och performanceartisten Zurab fick senare fristad i Stockholm, där han under flera år frekvent genomförde litterära aktiviteter tillsammans med Litteraturcentrum i Uppsala samt i Stockholm. Tidningen Sydasiens chefredaktör Johan Mikaelsson skriver om fristaden Göteborg och gästerna Pranto Palash samt Saiful Baten Tito. Aron Berglund från Upplitt magasins redaktion skriver i sin tur om fristaden Malmö. 

Pranto Palash, foto: Johan Mikaelsson

Saiful Baten Tito, foto: Mushfiq Arif

Alla dessa författare tillhör den ljusare sidan av fristädernas historia. Nu vill jag påminna er om en annan historia. 

Kurt Tucholsky, 1929

På 1930-talet flydde den tyske författaren och journalisten Kurt Tucholsky från sitt hemland till Göteborg. Tucholsky hotades av nazister i hemlandet och väntade, i hopp om att rädda sitt liv, på beslut om uppehållstillstånd i Sverige. Allt eftersom beslutet dröjde blev Tucholsky allt mer stressad och uppgiven. Han var under lång tid sjuk och tog den 20 december 1935 en överdos sömntabletter i sitt hem i Hindås. Han hittades dagen därpå nedsjunken i ett komatillstånd och fördes till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Där avled han dagen därpå, den 21 december.

Frimärke som avbildar Kurt Tucholsky. Frimärket på bilden är utfärdat 1985 av Deutsche Bundespost. 

Låt mig nu fråga er: Har situationen för dagens ”Kurt Tucholskyar” förbättrats efter de hårda villkor som gäller för uppehållstillstånd eller asyl i Europa och Sverige under de senaste åren, trots att vi har omkring 100 fristäder? 

Jag vill också påminna er om att Danmarks migrationsmyndighet i år har utvisat Köpenhamns fristadsförfattare Murshida Zaman och hennes make Reasat Hasan. Hur tolkar vi det? 

Det som är tydligt är att detta är en fråga som berör hela fristadskonceptet. Vi gör vad vi kan för att bidra. Med den drivkraften i åtanke vidareutvecklar vi nu Upplitt magasin som en plattform för att lyfta fram fristadsgästerna, vår tids modiga dissidenter.

Anisur Rahman är redaktör och ansvarig utgivare för Upplitt magasin. 

Anisur Rahman
Chefsredaktör‍ och ansvarig utgivare