

Journalisten och poeten Lena Köster pratar med ICORN:s ordförande Annika Strömberg om läget angående dagens fristadssytem samt Uppsalas utveckling som författarstad.
UPPSALA väntar just nu på sin sjunde fristadsförfattare. Vem ska det bli?
– Det vet vi inte ännu, säger Annika Strömberg, ordförande i ICORN, den internationella organisationen för författarfristäderna.
– Jag har lärt mig mycket om länderna fristadsförfattarna kommer från, om villkoren där för författare och journalister, säger Annika Strömberg.
Under flera år var hon ledamot i ICORNS styrelse. Sedan två år är hon ordförande.
Runt om i världen lever journalister och författare under hot. Fängelsestraff för regimkritiska texter är en realitet. Likaså risken att dödas. För många författare blir det omöjligt att stanna kvar och skriva i hemlandet. Då finns möjligheten att söka Fristadsstipendium från ICORN.
Som fristadsförfattare får personen ett tvåårigt stipendium till en av världens numera många fristäder. Det innebär inte bara en lägenhet med hyran betald plus tillräckligt med pengar för att täcka mat och andra levnadskostnader, utan kanske framför allt tryggheten i att kunna skriva, att uppleva det fria ordets möjligheter. Att inte längre behöva frukta för sitt och de närmastes liv.
Uppsala ser alltså fram mot sin sjunde fristadsförfattare. Med all sannolikhet kommer det att bli en kvinna, eftersom senaste stipendiaten är Mamon Zaidy från Libyen.
– Vi brukar varva, varannan kvinna varannan man, bekräftar Annika Strömberg.
– Jag har lärt mig mycket om länderna fristadsförfattarna kommer från. Det är ibland utmanande att finnas där för mänskor som lämnat sina familjer och kollegor för att gå i exil i ett land med helt annan kultur och försöka hitta ett sätt att leva där.
Men inte alla behöver lämna sina familjer, det kan finnas möjlighet för dem att komma med. Att stanna kvar i hemlandet, kan ju innebära fara också för familjemedlemmarna.
I Annika Strömbergs arbete ingår att hjälp författaren med kollegiala kontakter och att bygga nätverk, som kan underlätta författarens fortsatta yrkesliv, om hen blir kvar i Sverige.
– Hittills har ingen fristadsförfattare behövt åka tillbaka till sitt hemland mot sin vilja, säger hon.
Det svåra kan vara att hitta en försörjning när den tvååriga stipendietiden är över. Något som måste ägnats tid under fristadsperioden för den som vill stanna kvar i landet. Men några krav på produktion eller prestation från stipendiatens finns inte. Författaren avgör själv om hen vill arbeta, knyta nya kontakter eller bara vila ut borta från hot och oro.
Att Uppsala har fått ett Litteraturens hus, där Uppsala Författarsällskap har sin bas och där även Litteraturcentrum kan agera, är ett stort steg framåt i utvecklingen både för Uppsala som författarstad och direkt för fristadsförfattarna och stadens lokala och regionala författare. En naturlig samlingsplats och en plats för olika evenemang.
I fler år har man inom ICORN och andra organisationer diskuterat möjligheterna till Fristadsstipendier också för bildkonstnärer och musiker. Nu finns sådana stipendier bland annat i Stockholm, Göteborg, Malmö och Amsterdam.
– Det vore roligt om det var möjligt också i Uppsala i framtiden, säger Annika Strömberg
FAKTA
ICORN, Interntional Cities of Refuge Network, är en världsomspännande organisation av fristäder för, främst, författare och journalister. I Sverige finns idag 26 fristäder och möligheterna ökar för allt fler kulturgrupper att kunna söka stipendium: bloggare, fotografer m fl.
ICORN stöds bland annat av Svenska PEN och Svenska författarförbundet. ICORN grundades av norska författaren Helge Lunde och den till livet hotade indisk-brittiske författaren Salman Rushdie 1993.